233 denham st. farewell
I skenet från nattduksbordslampan, när klockan star på 00.10 am, sitter jag på golvet i Micas rum. Martin ligger och snusar i hennes sang och Mica har somnat med ipoden i lurarna på Martins nerburna. Under julen, när antalet i hushållet varit många, har vi bott i samma rum. Det tycker jag om.
Jag har idag köpt en flyttkartong där jag packat grejer, kläder och papper som jag inte behöver få tag på förens i April, då skeppet med flyttlasset ska ha nått Sverige. Fåtal ting går i min rullväska (som jag i desperation, när ingenting gick medvind, köpte på Heathrow, omedveten om priset i pund motsvarande i svenska-alldelesförmycket-kronor) som Mica tar hem till Sverige när de flyttar hem i januari. Resterande pinaler i min ägo har jag komprimerat att få plats i min ryggsäck. Inte så många kilo, inte så många grejer. Imorgon säger jag hejdå för sista gången till 233 Denham street och far söderut tillsammans med Amanda och Kasper. Sydney är första destination. Som vanligt har jag ringa planerat, men vet att allt mer eller mindre löser sig. Med förväntningar (oundvikligt) och hopp om att allt ska bli grymt, dock utan att leta efter det.
Vi har i alla fall en bil att bo i, sex personer, näst kommande vecka. Först ska jag dock pussa på mamma och pappa, mica och martin lite mera.
Fri&påväg-ännulitemera-My
Vi följer dig på bloggen och hoppas att allt blir oförglömligt positivt om du gör det bästa av det! Nu blir du ännu mera på egen hand, vi är övertygade att du klarar av det bra. Livets viktigaste: medkänsla och kontakt med andra människor och förmåga till förlåtelse. Låter kanske konstigt men så tror jag det är! Ha roligt och upplev mycket!
morfar och mormor
Och så grattis på födelsedagen! (Försökte på skype också)
