myzetterquisthelger

Befinner mig nu i Hoitika (tror jag mig bestamt att det heter, det ar inte latt med alla Maoriska stadsnamn och desto mindre att fa busschaufforen att ta mig till den plats jag havdar att det heter nar det i sjalva verket heter nagonting annat, ah). Jo busschauffor. For tva dagar sedan reste jag med kusin Amanda, hennes pojkvan Kasper (numer skon-Karre) deras vanner Elin&Simon och Oskar i wickedcampers. Vi har rest fran Auckland och enrat sydon over till nelson och sett och gjort fina grejer jag far ga in pa lite mer detaljerat nar tid finns till. Men for tva dagar sedan, gav jag mig av sjalv. huxflux. Eller egentligen inte, for tanken har grott under en tid. Skrackblandad fortjusning ar ordet mitt i prick. For ibland ar jag glad och kanner mig frifrifri och ibland undrar jag mest vad jag haller pa med. varldens mest sallskapssjuka manniska. men det ar ju ocksa lite det som ar grejen med att resa ensam. Manniskor finns det ju overallt och som ensam (hade jag bade forutspatt och nu ocksa kunnat bekrafta) traffar man ocksa manniskor overallt. Sa hurusom ar jag glad over mitt beslut. Dessutom ar det nyttigt for mig att da och da bli ensam, men da att valja det. Lasa min bok, virka lite, strosa och skriva.
Imorgon aker jag till Frans Joseph for att ansluta med de andra for skydive (idiot, hjalp), sedan for en Track i Milford sounds. Darpa far vi se vars vingarna bar.
hej och puss. jag saknar er darhemma en smula trots allt.