2

Idag har jag för första gången på tio månader gått i ett stort köpcentre med riktiga klädbutiker i och verkligen shoppat. Skitkul. Men nedrans vad dyrt det är! Jag saknar Toimarket enoormt, marknaden i Nairobi där man fyndade kläder för 2 kr! Anyway, fräscha kläder som man vet att dem är nya och strukturerat upphängda på väggarna är ju väldigt bekvämt. Jag köpte två par solglasögon, en prickig och fin klänning, gula flipfloppar, trosor och behåar. Trots detta kunde jag inte hålla mig ifrån de kära secondhandbutikerna, så min kära mor visade mig till en bra en. Där hittade jag en nice hatt, ett linne och en regnjacka.  Nu har jag stillat mitt behov ett tag framöver och det känns fint. Dessutom slipper jag ha ångest över pengarna som ryker då jag inte riktigt hajat hur man konverterar valutan och alltså inte har någon egentlig uppfattning om vad priset är. Jag skjuter ångesten på framtiden med andra ord.

Nu är klockan halv sju och vi ska bbq:a vid poolen och sedan ska hela familjen på Shrek4 i 3D. Jag mår väldigt bra och är glad att vara här. Igår var jag förresten och tränade fotboll med ett herrlag i staden, Southside. Det var roligt och på en alldeles perfekt nivå. Så det ska jag fortsätta med för att hålla igång ordentligt! Igår gjorde vi också en utflykt till närliggande staden Yeppoon som ligger precis vid vattnet. Det var nog först då som jag insåg var någonstans i världen jag är, blått turkost hav, medelhavs liknande fauna och högresta berg runt om och mitt i vattnet. Fruktansvärt vackert!

/M


1

Well. En blogg. Mest för att folk ska kunna hålla kolla på mig, varthän i världen jag är. Kanske också för att jag själv är nedrans dålig på att skriva dagbok, och det är ju ganska schyst att ha koll på sitt liv i efterhand då minnet tryter. Lite också för att jag tycker det är kul, ibland.

Australien. I den lilla (?) 100 000 personers staden Rockhampton bor jag nu, med min familj. I ett vitt, typiskt Queenslandinfluerat hus, med blåa knutar. Alla rum inomhus är i en smått obehaglig babyblå ton men bortsett från det är huset gröömt! Det finns stora ytor, tre kök varav ett ligger i det lilla tillhörande huset brevid, tusen sovrum. Alla sovrum har walking closets (utom mitt och amanda, min kusins, rum) egen tillhörande toalett och badrum med fet dusch nerifrån taket, två jacuzzis, en megastor bar, stor pool, bbq och andra fina finesser. Min favorit finess finns i mitt badrum; ett tvättnedkast som går från övre våningen till den undre och tvättstugan.  No more dirty clothes liggandes för att man inte orkar gå och lägga dem i tvättkorgen! Det var huset det. Rum finns så det räcker och blir över, så har ni svängarna förbi är ni välkomna.

Rockhampton, verkar soft. Det är en liten countrystad och enligt pappa händer det inte så mycket. Men som bas duger den gott och väl och jag tycker den verkar grymt mysig. Country beskriver den ganska väl och det är bara charmigt och dessutom är det bara en halvtimma ut till havet med bra dyk- och surfing rev, så känns det väldigt bra.

Att träffa min familj efter 7 månader sedan sist var fint som snus och jag är glad att ha syskonen att gnabbas med återigen. De är sig lika bortsett från att både Mica och Martin pratar engelska nästan flytande och det med en grov Queensland dialekt. Jag kände mig i princip dum i huvudet de första dagarna för att jag verkligen inte begrep vad folk sa. Alltså helt omöjligt. ”How are you doing” blir ”Haya dawn” och inte pratar de sakta heller. Det låter lixom slappt och som att man inte riktigt orkar stänga gommen eller slutföra orden/meningarna.

Just nu gör jag inte så mycket om dagarna.  Umgås med min familj. Med mormor och morfar som är här. Rekar stan. Spelar tennis. ÄTER MAT (min normalt så nyttiga familj har skippat det spåret och fyllt skafferiet med godsaker, yes). Badar i poolen. Dras med på någon turistattraktion. You name it.

Jag börjar väl bli aningens rastlös då jag inte har några andra att hänga med mer än familjen än, och då de redan har sina rutiner, sina vänner och aktiviteter. Det kommer väl med tiden och om en vecka kommer Amanda och hennes familj hit ner. Och sedan blir hon kvar med mig tills i februari, så att vi kan resa runt på den här kontinenten. Nedrans bra.

/My


RSS 2.0