myzetterquisthelger

I lördags tog vi four wheel-driven inåt i landet. Förbi Blackwater tablelands, Emerald och även lilla hålan Sapphire till den ännu mindre hålan, om det är värt att kallas ens för det, Rubyvale.

I början kröp det i skinnet på mig när jag såg dessa små fallfärdiga hus, utplacerade långt ifrån varandra, mitt i ett torkat nowhere. Men efter helgen, åkte jag ifrån med en genuin känsla av att det faktisk är ganska mysigt och med en definitiv charm. Jag förstår ändå varför folk väljer att bosätta sig så långt från civilisationen som möjligt. För det är ro där. Dock skulle jag aldrig vilja ha det så själv, men det är inte längre obegripligt.

Iallafall, i Rubyvale grävs och letas det efter safirer. Stora som små. Både amatörer som vi och de som faktiskt livnär sig på det. Första safiren i området, hittades en gång då en pojke sparkade en stor sten framför sig på väg hem från skolan, tills hans pappa upptäckte vad det verkligen var för någonting. Jag kommer inte ihåg hur många karat den var men den såldes härom året till en amerikan för mäkta pengar, som befängt nog styckade upp den till små bitar och gjorde business på dessa..

Vi hittade en söt farbror med en rolig tröja, på moniques mine, som lärde oss att vaska efter safirer i den stekheta outbacksolen. Det var kul och vi hittade en heldel. Inga megamega, men några tillräckligt stora att göra någonting av. Framför allt en kul grej.

/my